Ett steg längre...

Med andan i halsgropen och fjärilar i magen gick jag till opponeringen idag exakt för en vecka sedan. Hu vad nervös jag var. Galet faktiskt. Timmarna förflöt snabbt och förutom vissa black outs minns jag det mesta som hände. Efteråt kändes det bra, jag kunde andas ut. Då visste jag att allt var godkänt. Det kändes så himla skönt.

Nu har jag dessutom fått reda på uppsatsens betyg: VG! Tjoho. Högsta betyg och ett "jättebra" från professorn.

Detta betyder att jag kommit ett steg längre, avslutat en magisteruppsats och klarat mig finfint. Det krävs att man firar. Hur är ännu inte helt klart. Jag började med att dra på mig en förkylning samma kväll. Såklart. Under andra glaset vin, börjar det klia i halsen. Så himla typiskt.

Fick ändå supermysiga tjejmiddagar in Stockholmo både måndagen och tisdagen med mina underbara söta vänner. Fyrklövern gav mig en asbra väska som det stod: "Jag är obegripligt intellektuell" på. haha, Och dessutom fyra böcker, varav en redan har avklarats.=)

Har ännu inte hämtat mig riktigt från förkylningen men vi fick ändå en trevlig familjehelg i Hamburg med strålande sol och skålande i skumpa för lilla mig.

På lördagen var det dags för magnifikt bröllop med 120 gäster på Literaturhaus Café i Hamburg. Inte mitt dock..=) I Tyskland har man som tradition att ge alla gäster en liten gåva, i detta fall en golfboll med brudparets monogram tryckt på. Haha, sicken grej. Synd att man inte spelar golf, vilket nog merparten av gästerna gjorde...

Kanske dags att fira lite ikväll också. Idag är det fyra år sedan jag och T hade vår första riktiga dejt på Koh Phangan i Stockholm. Kanske kan överraska med Thairestaurang ikväll? Why not.

Dessutom sugen på att se Control.

Men först dags att läsa Mian Lodalens nya bok Dårens dotter som ska recenseras.

Puss